Äkta

Det finns en vintergata där allt är ett. Två världar möts där ute, tätt intill varandra. I sprickan Mittemellan möts vi kringdrivandes. Det är hit vi driver med stormarna. Rakt in i sprickan där tiden står stilla och där vi slutar att andas. För att våra andedräkter behövs lika lite som några andra dräkter.


Skriv vad du har på hjärtat här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0