Morgonen är fortfarande grå och i det här hemmet sitter någon och samlar ihop sina drömmar. Dricker te, starkt nog att irritera. Med mjölk, för tillförsiktens skull. Minns textraden Du fruktar slutet, men tänk om det aldrig börjar? Jag vet inte vad jag hade väntat mig att uppnå vid 30 års ålder egentligen. Känner mig ganska nöjd med det som skett so far. Men vill mer. Vill alltid mer och annat, annorlunda, extra alles.

Verkligheten idag räddas av musik.