Idag har jag haft den där diffusa känslan jag fortfarande inte lärt mig att känna igen direkt, trots många års erfarenhet av orsaken. Jag känner mig bara ledsen utan att veta varför och känner mig utan riktning, som någon som är försumbar och oduglig. Jag blir irriterad på att folk har mage att vara lyckliga när jag känner mig som misär. Men det var först när jag blev tårögd över att jag missade bussen, trots att jag inte hade någon tid att passa, som jag insåg att det är den tiden på månaden. Jag minns det aldrig, jag är alltid oförberedd. Jag tror fortfarande alltid att det är något annat än PMS.