Vad spelar det för roll, egentligen, om någonting är äkta eller oäkta?
Det finns nätter då jag sovit nära någon speciell och haft känslor som kunde varat för alltid. Men trots att allt var på riktigt, så var det som att jag visste att det inte skulle få fortsätta.
Du förväntar dig alldeles för mycket av kärlek, säger många, och jag säger att de har fel. Men jag vet inte längre, de har kanske rätt. Hon kanske inte måste vara lika lång som mig och jag måste kanske inte alltid känna det som att planeter dimper ner i skallen på mig, för att det ska vara värt det. Det kan kanske bli något fint av det ändå?
Du förväntar dig alldeles för mycket av kärlek, säger många, och jag säger att de har fel. Men jag vet inte längre, de har kanske rätt. Hon kanske inte måste vara lika lång som mig och jag måste kanske inte alltid känna det som att planeter dimper ner i skallen på mig, för att det ska vara värt det. Det kan kanske bli något fint av det ändå?
Postat av: malin
Alltså, det där är ju så j-la svårt. Det förhållande som fungerade absolut bäst och varade längst för min egen del började inte med vild passion och översvallande, hjärtskärande förälskelse. Det var lite mer sansat intresse och kärlek som växte efterhand. Det går ju inte riktigt att säga, men det måste väl i alla fall finnas en viss potential och att man har ungefär samma mål...kanske.
Postat av: V
Och jag är passion. Jag vet inget annat.
Och för mig går det ju, uppenbarligen inte så bra.
Vad f-n vet vi egentligen?
Kram
Postat av: Fia
Och ibland när jag börjar känna mycket blir jag feg och backar och vill inte vara med längre. Vågar inte ta språnget.
