Kan hålla mig vaken och göra saker kortare stunder, men jag måste varva varje aktivitet med en stunds vila. Det resulterar i att jag inte är så speciellt kul att umgås med. Plus att jag stånkar vid varenda liten rörelse. Att diska eller laga mat är som att bestiga Mount Everest. Dottern borde få ett pris för att hon står ut med mitt snäsiga surmulna humör som går på never-ending-repeat här hemma.