Jag satte mig längst ut på ena sidan och fastän det fanns mycket annan plats, så valde den lilla att krypa fram och placera sitt huvud i mitt knä. Kanske drog armen den lilla kroppen intill sig. Kanske fanns lugn värme mellan kinder som eftergivet lutade sig mot varandra. Försiktigt. Rädda att rubba balansen. Rädda att bryta koncentrationen.