igen och igen och igen

Sommarpridevärmen har dundrat rakt in i mig och varje liten millimeter är så smärtsamt vacker att jag blir alldeles matt i mina ben. Vin dricks i solnedgångarna och under stjärnhimlarna. Fattningen är tappad och när jag balanserar och fångas, så smulas jag i bitar ännu en gång, utan att ha gett min tillåtelse.


Skriv vad du har på hjärtat här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0