Att bli något mer

Det är all den här tiden som går åt till att fördärva, men också all den här tiden som har ägnats åt att förvärva. Pulsen rusar och tankarna springer maraton. Jag vaknar av mardrömmar nästan varje natt. På dagarna rör jag mig med dubbel hastighet genom allt. 

Så skört nu. Så skör. 

Har inte kunnat ge mig själv paus under hösten och hälsan har tagit stryk flera gånger om. Men tentorna har blivit godkända, alla praktiska prov är utförda, 52 bebisar är välkomnade till livet med hjälp av mina händer. I januari kliver jag in i Stadshuset, tar emot min brosch och påbörjar resten av mitt yrkesliv som barnmorska. Så rätt. Det bor en yrkesrelaterad glädje i mig som jag inte kan minnas att jag har känt på många år. Jag längtar efter att få gå till jobbet varje gång. Det är så lite, men det gör så mycket.

(null)


Skriv vad du har på hjärtat här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0