Imorgon är det onsdag som i dejting-onsdag! Jag förundras så lätt, som att hon faktiskt föreslog att vi skulle ses igen. Jag känner mig en smula nollställd. Men vill iallafall. Det är väl ett gott tecken antar jag. Ett steg mot fokusbyte, man får tvinga hjärnan till omställning när den inte vill själv. Fast först ska jag och dotter till tandläkaren på eftermiddagen. Det gör mig nervös av minst tre anledningar.

Bygglov... jag blir fan inte klok på alla regler kring det. Men vill man ha något gjort får man banne mig lära sig!