Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik. Att släppa taget skulle innebära att släppa dina ögon, din hand, dina läppar och den där rynkan som jag älskar. Att släppa betyder att lämna närheten för gott. Det är att gå emot allt som är sant. Ord kan inte förklara det här. Ordet kärlek rymmer för lite. Det ordet betyder allt, men räcker ändå inte till för de känslor som finns. De här väggarna rasar och jag undrar vad som händer. Du har dina moln. Men låter mig inte flyga högt nog för att skingra dom. Kvar har jag bara mina ord. Som inte längre når fram.