Ikväll förlorar jag mig i ögonblicken av året som gått. Det är bäddat för att mitt romantiska sinne sitter och dagdrömmer om de där vackra groparna hon har, just vid fästena runt sina axlar. Det är bäddat för att jag föreställer mig hennes armars linjer och hur de omsluter mig där i sängen. Kyssarna som kapslar in mig i en trygg linje, hennes komplicerade blickar och mjuka händer. Händer som förbereder en, som håller en, som skulle kunna ta emot en om man föll.