Triggas av allt möjligt löjligt. Fast det känns ju inte löjligt när det händer. Då är det på dödligt allvar. Just nu gäller det betydelsen av ordet sanning. Förhållandet till existensen är en historia med sprickor. Jag är förminskad till någon som man inte kan tala om i någon form. Graden av den kylan överraskade mig. Eller gjorde den det? Är det inte så att det gör så pass ont just för att det var allt jag hade väntat mig? Andrahandssortering. Ett ord jag måste bli bättre på att komma ihåg.