Och jag höll mig nästan hela dagen. Tyvärr fick fel person en missriktad släng av min ilska. Jag skulle jobba ikväll, fick jag reda på när jag höll på att somna i soffan. Något jag var helt oinformerad om. Alla hade varit upptagna med sitt, så jag saknades inte förrän klockan 21. Då var det bara att dra på sig skorna och beta av en tung patientlista på två timmar, som normalt tar sex timmar. Det är SÅ INTE värt pengarna. Jag blir irriterad, arrogant och smockar till. Ja verbalt förstås, men det tar skruv det med. Tacklar tillvaron med mera humör än humor. Brukar inte fungera något vidare.