Numera håller hon vad hon lovar, min darling Mymlan. Det handlar om småsaker, men i min värld räknas alla detaljer. Vi sitter båda med våra uppfattningar om hur saker och ting ska vara. Förut fick jag tänja väldigt på mina gränser och ha en enorm skopa tålamod. Nu verkar det vara hennes tur. Jag utsätter henne och hon motbevisar mina farhågor gång på gång. Jag baxnar, förvånas och blir varm. Det känns som att vi håller på att övervinna varje litet spöke, vartenda litet troll, från forna jävla tider. Why? För att vi älskar. Egentligen är det precis så himla enkelt. Får ännu en gång fastslå att störst av allt är kärleken.