På vägen dit undrade jag hur det skulle kännas att inte ha setts på flera månader. Undrade vad som kunde finnas i hjärtat. Så står hon där och väntar och vi glittrar mot varandra och låtsas nästan som ingenting. Solvarma kroppar utsträckta på en filt. De där vackraste ögonen ler mot mig, rakt in i mig. Allt jag vill säga. Det är så man blir stum. Vi tystnar in i varandra. Värmen finner sin väg ända in i hjärtat.