Existens
Läste det korta inlägget jag skrev igår kväll. Har jag rätt att känna det jag känner? Borde jag egentligen ställa mig utanför sammanhanget och vägra känslorna? Jag vill aldrig göra det jag måste. Att äga sitt liv. Att äga sin smärta. Varje dag ger en ny vinkel till det pågående. Men jag antar att det finns en bra mening med det hela, man kan ju alltid dra lärdom av det jobbiga, ett sätt att få lite skatteåterbäring. Skadeåterbäring?
Livet är en kamp. Jag tänkte vinna. Fan vad jag är prettojobbig. Men jag VILL bara skriva om existensen just nu.
Livet är en kamp. Jag tänkte vinna. Fan vad jag är prettojobbig. Men jag VILL bara skriva om existensen just nu.
Postat av: majken
"Er smärta är att bryta skalet som omsluter ert förstånd.
Liksom kärnan i frukten måste brytas itu så att dess hjärta kan stå i solen, så måste ni lära känna smärtan.
Och om ni kunde bevara ert hjärtas förundran över ert livs dagliga under, så skulle er smärta inte synas mindre förunderlig än er glädje.
Och då skulle ni finna er i ert hjärtas årstider, så som ni alltid har funnit er i årstiderna som går fram över era åkrar.
Och ni skulle lugnt avvakta er smärtas vintrar."
Sms- tumme;-)
