Tycker om och älskar utan att bry mig om vad målet är, eller vad andra tycker om saken. Utan att begränsa, definiera eller sortera in kärleken i små fack. Den får gå dit den vill. På det sätt som bjuds. Ibland blir det skitbra och jag lyckas med saker som borde ha varit omöjliga. Både att ta sig ur och att genomföra. Men ibland blir det bara pannkaka också. Jag gillar det oväntade, kontraster. Någon som punkterar och är verklig. Utan rädsla. Den största formen av kärlek, är tillit.