Min farfar fyller 87 år idag. Han är svenskadopterad. Han var en oäkting. Denna konstiga benämning på ett barn. Barn är alltid äkta vara. Oavsett. Det var en hemlighet för mig tills jag blev vuxen, han skämdes för det. Med tårar i ögonen berättade han att adoptivföräldrarna inte ville att han skulle ta deras efternamn, för då skulle de förlora sin ersättning på tre kronor från staten. Så farfar fick heta som sin biologiska mamma och det stod i hans betyg att han var född utom äktenskapet. Hade det varit modern tid och arvsrätten trätt in, hade vi förmodligen varit rika, för hans biologiska far ägde en stor del av Halmstad på 1920-talet. Den mannen fick inga barn inom sitt äktenskap, men farfar har en helsyster som adopterades till en annan familj. En dag ska jag skriva mer om min farfar. Idag ska jag bara fira honom.