Av vänaste sort

Minnesbilder. När vi stod vid ett dansgolv och hon viskade trolldom i mitt öra. När vi brann och inte brydde oss, aldrig har någon sett oss så levande. Vi möttes upp, halvvägs, med varm hud i en bar, fast vi önskade en säng. Det är ditt ansikte som förföljer mig när jag ska sova. Och det är mina ord som du bär med dig i dina drömmar. Alla de orden jag gett till dig och som du aldrig trodde att du kunde kapsla in så djupt.

Vissa låtklipp är så bra att de får vara med här två gånger;



Skriv vad du har på hjärtat här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0