Ibland undrar jag om jag missar något genom att vara så försiktig och långsam. Sen tänker jag att om jag nu eventuellt missar något, så beror det på att det kommer förpackat så löst att jag ändå inte vill ha det.

Relationer. Att lära känna nya människor. Det vackraste i livet och det svåraste, på en och samma gång. Kan man inte bara träffas, för att man gillar varandra? Och ligga i soffan och äta choklad? Utan löften, inget annat än tilltron till känslorna som spirar och förhoppningsvis finner sin väg. Som när de hittat hela vägen fram, blivit av den styrkan att inga definitioner längre känns nödvändiga.