I november för två år sen var jag i Norge och körde runt ensam i mörka skogar för hemsjukvården, med musik på högsta volym. Jag var i en liknande känslomässig situation som nu och när den här låten spelades på radio kändes det som att den sjöng till mig. Jag var tvungen att stanna bilen för att skriva ner några textrader och googlade fram låten så fort jag kom hem.

Sedan dess är denna kvinnas röst överallt i mitt liv. I mina öron. I min hjärna.
Hon bör vara hos dig också.