Det är första dagen på sommaren. Vinden inger ingen känsla av sommar direkt och solen är blek. Men jag kan tillägga att klockan är kvart över åtta på morgonen och jag sitter på ett balkonggolv och skriver detta, iförd bara ett linne. Sådant är värt att tilläggas. Känslan i maggropen är varm. Så tydligt att det går att ta på, så diffus att inga ord kan beskriva. Hur många steg jag än går bort från och hur mycket luft jag än andas, så går känslan inte över.

Det här är en låt som jag just nu spelar tillräckligt högt för att grannarna också ska få vakna glada.