Det är bra att bli arg, när det är befogat. Men sen är det ju det där med att inte måla fan på väggen helt i onödan, så hädanefter låter jag alltså bli att göra drama av icke-drama. Omedvetet försöker jag tydligen straffa ut mig själv ibland. Sparken jag fick för det tog på ett snällt sätt, tog mig till en punkt jag behövde bli påmind om.

Ibland upptäcker jag artister eller låtar som träffar med millimeterprecision rätt, texter som känns som en rip-off på mina egna känslor. Allt kan stämma och den enda känslan jag då får i kroppen är att jag aldrig, aldrig vill sluta lyssna. Det här är en otroligt vacker video till en lika vacker låt.