Jag tänker ibland på hur vi ska klara allt det som andra inte klarat, det vi inte klarat förut: att hålla samman, att hitta varandra hela tiden utan att gå vilse. Vad som är annorlunda nuförtiden är att jag tror. Inte för att jag vill tro, utan för att något inuti mig vet. Jag vill försöka ta hand om den vetskapen och vara modigare än jag varit förut.