Om exakt en vecka åker jag vidare mot värme, korallrev och sand och frågan är om man törs bada eller om det finns dödsmaneter. Jag vet inte hur varmt det är i havet, men i skuggan ska det ligga runt trettio. I 16 dagar ska jag låta solen sakta men säkert tina upp mig ända in, låta lederna mjukna, huden flämta och håret bli salttrassligt. Semester. Jag behöver det så mycket att jag nästan börjar gråta av tanken. Jag vet inte om det finns internet där, men det lär vi märka, hörni.