Imorgon tar jag nattbussen hem till Stockholm. Tittar till lägenheten några timmar innan jag och dottern kör mot Orsa där vi möter upp mina systrar och deras familjer. Sedermera drar alla vidare till Östersunds utkanter, till mitt smultronställe där jag spenderat varenda en av mina barndomars somrar. Där finns skogar som jag plockat åtskilliga liter blåbär i, släktingar på gården där min farmor växte upp, Indalsälven med hoppande fiskar och tunnbrödsbak.

I en pyttestuga som byggdes av farmor och farfar, dolt av skogen men med utsikt över solnedgången, där det knappt finns mobiltäckning och definitivt ingen internetuppkoppling. Ska jag andas, mycket.

Så här har det sett ut tidigare år: