Jag iakttar oss utifrån och tänker att det skulle finnas så mycket frågor kring oss för den som inte vet. Man skulle undra vilken vår relation var, om vi älskade varandra, eller om vi en gång gjort. Jag inser att för den som inte vet är det säkert svårt att urskilja om vi är lyckliga. Men vi ser på varann med kärlek genom halvslutna ögon. Är båda inställda på att det får ta den tid det tar. Jag försöker vara god. Ge mig själv vad jag behöver, utan att ge vika för vad som är rutin eller rädsla.