Barnen
Bägge mina barn är födda med halvmåneögon som jag alltid blir varm av att titta in i.
/ 1 Kommentarer
Jag vill berätta allt / jag vill aldrig berätta någonting igen
Så det blir en helt vanlig kväll, någon av dagarna i februari. Förlåt för allt jag kommer att säga till dig inom en timma, eller kanske förlåt för allt jag inte kommer att säga. Mitt hjärta bultar så jättehårt i handen som jag sträcker fram nu.
Förlåt för att jag låter konstig dagen efter eftersom jag inte kan andas, men försöker verka normal, försöker ställa normala frågor. Blundar och fokuserar på att försöka andas, bröstet river och knogarna vitnar. Förlåt för att jag inte har sagt någonting tidigare, förlåt för att jag säger något alls.
Förlåt för att jag fortfarande är kär i dig, trots att det har gått så många år och trots att jag borde ha låtit oss växa nära varandra på ett annat sätt.
Klänningsdagar är fina dagar
Nej då, det här kommer aldrig bli en modeblogg. Jag bara kände mig fin igår på Gaygalan, en helt vanlig måndag i ett slaskigt februari.
2 februari är en födelsedag
Idag fyller min äldsta vän 35 år. På första bilden är vi tonåringar och hade precis funnit varandra. På andra bilden är det nära nutid och fortfarande står vi starka. Mycket fint har hänt mellan bilderna och mycket finns säkerligen kvar att upptäcka.
Något från den sista dagen i januari
Dagen har varit turbulent. En vän tog sig an det och lindrade mycket. Vi besökte havet i känslan, drack rödvin, dansade till barnmusik och planterade närhet.
Att känna igen, att vila trygg i den andres luft.
