Annelie -

Kylan letar sig in

Här sitter jag i mitt egenskapade mellanrum och noterar andra som väntar på ny luft i lungorna, annan luft under vingarna. Snart kommer den, tiden då jag måste stå utanför och se på och samtidigt andas djupt, lugnt och sansat.

Jag tar ut sorg i förskott, innan den ens har hänt. För med ett tjockt facit i hand så vet jag att när vänner blir ihop med någon, så försvinner deras närvaro. Flåset i nacken påminner om det som snart ska komma. Glöm inte bort att du kan tappa allt igen, viskar tankarna.

Ok, ok , säger jag därför idag och klappar mig själv på axeln. Jag hör att jag är rädd. Rädd för att tappa allt igen.

2013-09-21 @ 10:56:36 Allmänt Permalink