Nu säger jag att det är sista jävla gången i mitt jävla liv som jag köper nåt jävla skit på jävla IKEA där allt kommer i miljarder jävla delar som inte behagar passa i nya lägenheten. Jag förbehåller mig även rätten att ändra mig framöver. 

Jag oroar mig och kan inte andas och jag hatar det eftersom jag är en person som alltid kan andas. Men det kommer gå bra. De träffas, de håller handen, pussas, talar om livet. De vandrar framåt. Åt rätt håll. Jag ägnar kvällarna åt skrivande som betyder något. Inget falskt, inlindat, fegt och tråkigt. Lite hamnar här och lite hamnar annanstans. Löftena om att vara sann i text, alltid skriva som om det gällde livet, naket, utan föreställningar.